Hur och när man lär.

Abstract

Grunden för en god lärandemiljö, är att läroplanens tankar om mänskliga värden och demokratiska förhållanden, blir stabila i skolan och ger den harmoni elever har rätt att kräva. För att kunskap ska befästas och inte bara vara till för provet eller betyget, måste eleverna få medvetenhet om lärandets problematik, vilka arbetsformer som passar den enskilde bäst och vad som är framgångsvägarna. Man lär mer och bättre med en samarbetande hållning och i en grupp präglad av god laganda. I den här uppsatsen beskrivs hur detta kan ske. Den beskriver hur elever de sista åren i grundskolan, hittar arbetssätt och uppnår förmågor, som ger livslång kunskap. I litteraturen talas om motivation som grundbegrepp för lärande, men i svensk läro-plan används frekvent begreppet lust för lärande på varierande sätt. Teorigenomgången fick därför fokus på det som ger lust. Projektfrågan blev formulerad utifrån samma fokus. Hur kan man öka lust och lärandeförmåga? Aktionen handlade av samma anledning mestadels om hur man tillsammans skapar god stämning och med god laganda lär mycket mer än om man studerar själv. En annan del av aktionen var att använda olika hjälpmedel för att nå detta; lärandebok, handledning och måltolkning. Undersökningsresultaten beskriver hur stämningen, lagarbetet, målen, hjälpmedlen, olika arbetssätt och lärstilar, påverkar svaret på projektfrågan. En framgångsfaktor blev formeln ”8,5 + 13 + grötfrukost = framgång i skolan”.

Under alla år som lärare och idrottsledare har jag fascinerats av hur ungdomar så snabbt och effektivt kan ta till sig nya kunskaper och förmågor samt behålla och utveckla genuina intressen av dem. I min roll som forskare har jag lärt mig mycket mer om hur lärandet går till och fått se många sidor av saken bekräftade i praktiken genom arbetet med eleverna. Mycket arbete av många människor ligger bakom att jag denna dag kan få sammanfatta mitt master-projekt om forskandet i konsten om hur och när man lär. Jag vill därför särskilt tacka mina handledare under grundkursen och masterutbildningen; Liv Carstens Knudsen respektive Einar Störkersen. Jag vill också tacka Gotlands Kommuns samordnare, Hans-Erik Ekengren, som gjort denna resa till en trivsam och njutbar händelse i mitt liv. Till min stora glädje har mina rektorer och kolleger i Klinteskolan ställt upp på alla ”konstigheter” projektet fordrat. Tack till er! Och särskilt till Zohreh Mortazavi, som har hjälpt mig med allehanda klurigheter. Men denna uppsats hade inte kunnat bli till utan 24 ungdomar. Uppsatsen tillägnar jag er Ljuvliga Juveler i klass 9A, Klinteskolan läsår 2007/08.