dc.contributor.advisor | Holger, Pötzsch | |
dc.contributor.author | Sandbacka, Rebecka | |
dc.date.accessioned | 2022-07-06T05:39:34Z | |
dc.date.available | 2022-07-06T05:39:34Z | |
dc.date.issued | 2022-05-15 | en |
dc.description.abstract | Instagram är en av de mest populära sociala media plattformarna i dag, och har användare i alla åldrar. Plattformen är uppbyggd på visuellt material som laddas upp av användare, som så ska bedömas av andra. Bedömningen föregår i form av gilla-markeringar och kommentarer. Framgången mäts i synligheten, alltså hur många som bedömer ditt material, samt hur många följare ditt konto har. Men hur får man egentligen synlighet på Instagram?
Avhandlingen fokuserar på kvinnor och speciellt kvinnokroppen och hur den synliggörs på Instagram. Med Herman och Chomskys propaganda modell från det sena 1900-talet i bakhuvudet, ser vi hur modellen fortfarande är relevant för att förstå hur Instagram fungerar bakom kulisserna. Vi ser att makt har ett nära sammanhäng med synligheten, och det ligger kommersiella intressen i botten.
Att det föregår en synlighetsregim på Instagram blir tydlig i och med fallstudierna av influensers, alltså de som lyckats uppnå synlighet. Och användare som aktivt blivit osynliggjorda av Instagram. Det som blir klart i studien är att det föregår en ojämn fördelning av synligheten på Instagram när det kommer till kvinnokroppen, en fördelning där normkroppen favoriseras över andra. Det som då också blir klart är att propaganda modellen behöver utvecklas med något jag valt att kalla för ett omvänt panoptikon. Det omvända panoptikonet är ett sjunde filter, ett tillägg till de redan existerande fem filtren i modellen, där det föregår en disciplinering av användare med hjälp av hotet om osynligheten.
Fynden som gjorts i avhandlingen visar till att Instagram som en plattform hjälper till att stärka och bibehålla de normer som finns i samhället kring kvinnokroppen och hur en kvinna ska vara. Detta görs genom diverse disciplineringsverktyg, som alla grundar sig i synligheten och hotet om osynliggörning. Det starkaste av dessa är skuggbannlysningen, där en användare blir totalt osynliggjord på Instagram. Användaren blir i praktiken en skugga, som är svår att upptäcka ifall man inte redan följer denne. Vi har också sett att denna synlighetsregim som föregår på Instagram har långtgående effekter på användare också i det verkliga livet, både genom hur man poserar framför kameran, till vilken mat man äter och hur ofta man tränar.
Nyckelord: instagram, sociala medier, synlighet, panoptikon, propaganda modellen, disciplinering | en_US |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/10037/25752 | |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.publisher | UiT Norges arktiske universitet | no |
dc.publisher | UiT The Arctic University of Norway | en |
dc.rights.holder | Copyright 2022 The Author(s) | |
dc.rights.uri | https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/4.0 | en_US |
dc.rights | Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International (CC BY-NC-SA 4.0) | en_US |
dc.subject.courseID | MDV-3950 | |
dc.subject | VDP::Samfunnsvitenskap: 200::Medievitenskap og journalistikk: 310 | en_US |
dc.subject | VDP::Social science: 200::Media science and journalism: 310 | en_US |
dc.subject | VDP::Samfunnsvitenskap: 200::Kvinne- og kjønnsstudier: 370 | en_US |
dc.subject | VDP::Social science: 200::Women's and gender studies: 370 | en_US |
dc.subject | VDP::Samfunnsvitenskap: 200::Biblioteks- og informasjonsvitenskap: 320 | en_US |
dc.subject | VDP::Social science: 200::Library and information science: 320 | en_US |
dc.subject | sociala medier | en_US |
dc.subject | social media | en_US |
dc.subject | synlighet | en_US |
dc.subject | panoptikon | en_US |
dc.subject | propaganda modellen | en_US |
dc.subject | Instagram | en_US |
dc.subject | skuggbannlysning | en_US |
dc.title | Instagrams synlighetsregim och dess politiska implikationer: vägen till ett omvänt panoptikon | en_US |
dc.type | Mastergradsoppgave | nor |
dc.type | Master thesis | eng |